Smaka bra

Shanti är hajpat, trångt, osigt och intensivt. När vi anländer är bara halva vårt bokade bord ledigt, och sällskapet som sitter vid andra halvan blir artigt bortstressade av den andfådda personalen. På bordet står en skylt som meddelar att vi bara får sitta två timmar, eftersom det är fredagskväll.

Det här är en av Stockholms mest omskrivna indier, och man har råd att lägga priserna några tior högre än det vanliga tikka masala-haket på hörnet, även om det inte fördenskull är direkt dyrt. Vi beställer Palak paneer - hemgjord ost med bladspenat, vitlök, färsk koriander och ingefära i tomat- och currysås (129 kr) och Shanti special sizler (159 kr) - kyckling grillad med saffran och sesamfrön och serverad som sig bör på fräsande het järnplatta.

Palak paneeren är inte på något sätt speciell: habil, rent av halvtrist. Det känns faktiskt som att myntasåsen till salladen är den största behållningen. Sizlern ser vid första anblicken ut som skrämmande mycket mat, men det visar sig vara till tre fjärdedelar grönsaker - nyttigt om än inte så prisvärt. Men, synd att klaga när kycklingen är perfekt: precis genomstekt med ett vackert vinrödskimrande saffranslager på utsidan, aromatisk, saftig.

Våra nanbröd är som nanbröd bör, men inget att skriva hem om (och lite dyrare än vi är vana vid), och de tre rörorna som kommer i en thalitallrik till riset är mest skolköksvattniga.

Är Shanti verkligen förtjänta av sin Gulddrake-glänsande status? Vi är inte säkra på det, och passar på att dra en lans för vår favorit bland svenskindier Gandhi, som faktiskt ligger på andra sidan gatan (Katarina Bangata 47). Sällan fullt, lååång felstavad meny med bilder på den store mahatman i bakgrunden, trevlig personal och gudomlig mat till priser lite vänligare än Shantis. Eller, om du söker lite elegans i en annan ände av stan, prova Cumin Club (Luntmakargatan 90).