Smaka bra

Mycket god nybakad, sensationellt god andra dagen, inte en smula kvar dag tre. Receptet är snott från pålitlig källa och därefter lite modifierat.

Vispa ihop olja och socker. Tillsätt de rivna morötterna och sedan äggen. Blanda de torra kakingredienserna separat och rör sedan ner i smeten. Tillsätt nötterna. Häll smeten i smord och bröad form (ca 25 cm i diameter). Grädda kakan i 200 grader i ca 30-35 minuter.

Vispa samman ingredienserna till toppingen och bred på kakan. Låt gärna hela anrättningen stå svalt en stund före servering så att toppingen stelnar lite.

Det här är egentligen inget annat än en lyxig pyttipanna, som vi valde att göra i en lite oortodox variant (ett "renare", mer typiskt Rydbergrecept finns här). Ska det bli riktigt fantastiskt gott bör köttet vara oxfilé, men vem har råd med det en torsdag i oktober mitt under brinnande lågkonjunktur?

Dela rotsakerna i munsbitar, bred ut dem på smörad plåt, salta och kör sedan i ugnen minst en timme på 200 grader. Finhacka löken och fräs den genomskinlig i smör, tillsätt öl och lite socker och salt. Blanda dijonsenap och crème fraiche efter smak. Tärna köttet och stek det hastigt på hög värme. Lägg upp de olika komponenterna i grupper på tallriken - rotsaker, kött, lökröra och senapssås - och strö till sist lite hackad persilja överst.

Servera genast tillsammans med mustigt rödvin eller kanske samma sorts öl som blandades i maten.

Journalisten Bill Buford berättar i sin bok Heat om hur han får tillträde till lyxmatlagningens hjärta genom att slava på den excentriske Mario Batalis italienska restaurang i New York. Boken är i sig ganska dålig - rörig och ofokuserad som en tacobuffé - men en sak lyckas den förmedla: lust att laga avancerad mat. Det italienska köket står inte högst i kurs hos oss normalt (Karolina hatar "Solens mat"), men Bufords kärlek till de sydeuropeiskt doftande grandiosa kulinariska projekten smittar av sig.

Efter en stunds surfande på jakt efter recept framgår med tydlighet att ragù bolognese är en rätt omgärdad av höga halter matsnobbism;  snart sagt varje variant är direkt förmedlad från säker italiensk källa och behäftad med något av orden "äkta", "korrekt" eller "traditionell". Den här versionen ska dock enligt utsago vara Mario Batalis egen, och verkar stämma ganska fint med beskrivningen i boken.

Efter översättning och omräkning av mått ser det ut som nedan. Smaken blev mild och rund; framstod som lite väl anspråkslös i början men tassade efter en stund sakta men säkert in och redde sig ett bo i magen och själen.

Finhacka vitlök, lök, selleri och morötter och fräs dem i oljan på medelvärme i en stor gjutjärnsgryta. De ska bli genomskinliga men inte brynta (ca 5 minuter). Nu har du gjort en s k soffrito eller mirepoix, som utgör basen i ragùn.

Finhacka även pancettan, lägg sedan allt kött i grytan och bryn det på hög temperatur. Rör ofta. Efter ungefär en kvart har köttet tagit färg och det är dags att tillsätta tomatpuré, vin, mjölk och timjan. Blanda ordentligt, koka upp och låt sedan sjuda på låg värme 1 till 1 1/2 timme tills nästan all vätska kokat bort, men ragùn alltjämt är fuktig.

Salta och peppra efter smak och servera med pasta (allra helst tagliatelli).

Träd av sorten Opal hittar vi i trädgården bakom huset på Österlen. En regnig dag gör vi min familjs favoritmarmelad; rinnig, mörkröd och super på scones eller i morgonfilen.

Koka plommonen med vattnet i stor kastrull tills fruktköttet släppt från kärnorna. Fiska upp kärnorna (förslagsvis med en hålslev) och räkna så att alla kärnor är ur kastrullen.Koka i ca 10-15 minuter tills fruktköttet blivit mjukt och faller isär. Blanda i socker, saft av citronen och koka vidare. Efter ett tag kommer vitaktigt skum ha bildats på ytan; ta bort det kontinuerligt med en slev. Koka i 25-40 minuter tills marmeladen blivit något mer trögflytande. Smaka av och häll upp i glasburkar, eller plastbehållare som kan frysas in till senare tillfälle.

/ Karolina

Koka bulguren - detta brukar ta ungefär 20 min. Låt den svalna något och häll sedan i en stor skål.

Häll på dressingblandingen, salta och peppra och blanda sedan om. Bulguren kommer att suga upp lite av dressingen då den fortfarande är varm.

Skölj, och hacka sallad och tomater och blanda i dessa i salladsskålen. Lägg eventuellt upp på uppläggningsfat och garnera sedan med smulad chèvre, godsakerna (inkl. deras olja) och melonkuber.

Tårta bakar man alldeles för sällan, och när man väl gör det tryter fantasin och man satsar gärna på säkra kort. Hederlig gräddtårta i all ära, men det här är ett ännu härligare sätt att fånga essensen av sommaren och tillfredställa sina gästers sötsug. Traditionellt ätes denna kaloribomb en gång per år, vilket är ungefär vad man mäktar med. Perverst gott.


Bottnar (3st)  

225 g margarin
3 dl havregryn
1 rågad dl strösocker
3 dl vetemjöl  


Kolaglasyr

2 dl vispgrädde (eller kaffegrädde)
1 dl strösocker
1/2 dl sirap
1-1 1/2 tsk vaniljsocker  

Vaniljglass (typ en Bigpack)  

Minst en liter jordgubbar  

Rör ihop ingredienserna till bottnarna till en fast deg. Dela den i tre delar. Forma varje del i kvadratisk platta, cirka 20x20 cm, på bakpappersklädd plåt. Grädda i 175-200 grader i 10-15 minuter. Låt svalna och lossa försiktigt.  

Till kolaglasyren blandas samtliga ingredienser i en kastrull och får småkoka i ca 40 minuter. Rör då och då men ej för ofta.

Bred ut kolaglasyren på en av bottnarna, lägg ihop dessa med glass och bär emellan och med den glacerade bottnen överst. Servera omedelbart. 


Och kom ihåg: Det här är inget man kan spara...

Vi firade mor med prima prinsesstårta enligt Tastelines recept och synnerligen pedagogiska instruktion. Fin blev den som synes (särskilt med den snajdiga fotoeffekten till, eller hur?) och god också. Inte var det svårt heller.

Vi snubblade över det här osannolika brödreceptet, trodde inte att det skulle fungera, provade och överbevisades. Hyfsat gott, fullt av nötnyttigheter, gluten- och laktosfritt och färdigt på ungefär tre minuter - how about that?


100 g mandel
1 ägg
1 tsk bakpulver
Lite salt

Mal mandeln till mjöl (med t ex stavmixer). Blanda ihop allt noga och lägg upp i mikrosäkert plastkärl; kör på 750 W i 2 minuter. Klart!

Finns det något mer otidsenligt än en ljuvligt mättande mjölsåsbaserad gratäng? Dags att återuppväcka dina gamla hemkunskap-skills och snitsa till en bottenredning.


2-3  portioner

600 g fiskfiléer, t ex alaska pollock, hoki eller gädda
1 ½ tsk salt

Gratängsås:
2 msk margarin eller smör
3 msk vetemjöl
4 dl spad + mjölk (ev grädde)
1-2 äggulor
2 krm salt
½ krm vitpeppar
Lite citrondropp

150 gram räkor (och/eller burksvamp, musslor, spenat, dill)
2 msk riven ost


Lägg färska eller halvtinade fiskfiléer i en smord ungsfast form, salta och tillsätt ev lite vatten. Täck med aluminiumfolie och koka fisken i ugn i 200 grader tills den är vit och ogenomskinlig, 15-20 minuter. Häll försiktigt av spadet och använd det till såsen.

Smält matfettet till såsen i en kastrull. Strö över mjölet och späd med vätskan under omrörning; krydda och koka 3-5 minuter. Ta kastrullen från värmen och rör i äggulorna. Lägg räkorna över fisken i formen och häll över gratängsåsen, strö till sist över osten.

Gratinera i 250 grader tills den är genomvarm och har fått vacker färg, ca 5-10 minuter.

Ätes med fördel i sällskap med hemkört potatismos eller bara kokt potatis samt vitt vin eller en porter.

Arlas halvnya innovation panna är en bytta matlagningsgrädde ihopsatt med en behållare koncentrerat smakextrakt. De är inte alls dumma, och skagenpannan (med smak av citron, dill och vitt vin och dessutom ett förvånande och glädjande chilisting) kombinerad med varmrökt lax och potatisgnocchi blev en smaksymfoni av restaurangklass, tillagad på fem minuter. O, om vi ändå hade haft en kall flaska pärlande vitt hemma!

Koka gnocchin ca 3 minuter, tills den flyter upp till ytan (vi lyckas aldrig göra rätt). Värm på pannan och blanda ner hackad lax och sockerärtor. Ät och njut med ruccola.


P.S. Varmrökt lax och gnocchi (eller annan pasta) är också underbart i kombination med ädelostsås. D.S.

Insan är tillbaka med ännu ett farmorrecept (se hennes fisksufflé här). Köttbullar av fläskfärs som de gjordes förr på hennes barndoms skånska slätter.


Ca 2 portioner

½ kg fläskfärs
2 kokta små mjöliga potatisar
1 gul lök
2 tsk salt
1 ägg om man är på humör
vitpeppar
1 tsk strösocker

Hacka löken och bryn den mjuk i smör. Mosa potatisarna och blanda med färsen och de övriga ingredienserna. Trilla köttbullar och stek dem (i smör, givetvis) tills de har fin yta.

Tack vare fläskfärsens fetthalt blir det mycket grund kvar i pannan till sky eller brunsås. När sista köttbullen är stekt, häll lite grädde i pannan, rör omkring och smaka av med salt eller soja.

Hemlagat potatismos till blir grädden på moset. Rör ihop kokt mjölig potatis, mjölk eller grädde samt smör, salt och vitpeppar efter behag. Smaksätt med t ex persilja, pepparrot eller riven muskot.

Och glöm för allt i världen inte lingonsylten.

Hacka ägget till kuber och blanda med hackad dill och lite salt. Riv pepparrot och smält smöret. Tillaga fisken sist genom att koka den snabbt i saltat vatten, 5-6 minuter i kastrull eller panna med lock. Servera fisken med tillbehören och kokt potatis.

Inspirerad av fina fiskrestaurangen la Karolina upp portionerna såhär: äggblandningen underst, sedan fisken ovanpå med ett litet lass riven pepparrot på och sedan det smälta smöret ringlat över.

Smula ner jäst i en bunke. Tillsätt fingervarmt vatten och rör tills jästen har löst sig. Blanda i olja, salt och mjöl. Arbeta ihop degen och knåda den smidig. Låt jäsa övertäckt i ½ - 1 timme. Dela degen i två delar och kavla ut till två bottnar.

Sen kommer det roliga - på med topping! På våra pizzor började vi med avrunnen smaksatt tomatkross och därefter skivade champinjoner. Sen varierade vi med westfalisk skinka (billigare än italiensk och god även som förrätt tillsammans med melon), kronärtskockshjärtan och överbliven lax på de olika pizzorna. Därpå följde mozzarella och allra sist överhälldes den hemliga ingrediensen: några matskedar olivolja blandat med rikliga mängder pressad vitlök och några nypor havssalt.

Grädda pizzorna in i 225-gradig ugn ca 15-25 min beroende på tjocklek. När osten är helt smält och kanten gyllenbrun är det klart.


Nästa gång är vi sugna på att testa att baka fullkornspizza - nån som har ett recept!?

Vispa smör och socker pösigt. Tillsätt ägg. Blanda alla torra ingredienser separat och rör sedan ner dem i smörblandningen. Vispa till krämig chokladkonsistens. Klicka upp på smörad plåt, dekorera med överblivet påskgodis och grädda ca 10-12 minuter i 175 grader.

Kakorna pöste ut väldeliga under gräddningen (som synes på bilden), så lägg dem långt ifrån varandra om de ska bli runda. Vi hade våra inne för länge, så den perfekta krispigt-längs-kanten-men-segt-i-mitten-konsistensen uteblev. Våga grädda kortare tid än du tror!

Friskt, krämigt och väldigt Atkins-mässigt tillbehör till stekt fisk, kött eller quorn. Egen uppfinning, men med tanke på enkelheten är jag nog inte ensam om att ha hittat på det.

Koka linserna mjuka; skala och finhacka lök och äpple. Blanda alltihop i en skål. Salta efter behag. Önskas mer kolhydrater går det förmodligen utmärkt att blanda i bulgur, matvete eller dylikt - testa och se.

Skiva svampen och köttet. Strimla de soltorkade tomaterna. Börja med att steka svampen i en teflonpanna ett par minuter tills de vätskat av sig. Lägg svampen åt sidan och blanda ihop och koka upp en sås av crème fraiche, grädde, buljong, pressad vitlök, senap och soltorkad tomat.  Smaka av med svartpeppar.  Blanda i svampen och köttet i såsen. När allt är varmt är det klart!